Man går skilda vägar, gemensamma drömmar om framtiden ,h*n du trodde att du skulle dela resten av ditt liv med, borta.

Sorgen,förtvivlan,saknaden.
Gråten,paniken.
Hatet,ordkriget.

Mitt i allt krigande, mellan bomber som släpps till vänner och familj.. där står eventuellt barn, mitt i , just precis där ni krigar som mest .

Där ni sträcker på er och spänner upp erat bröst likt herren på täppan .. där står barnen.

Barn som ni gemensamt skaffade , ett åtagande att skydda och älska för resten av era liv.

Jag förstår om ni är bittra , jag kan förstå hatet, hur det äter upp er inombords .

Människan ni älskade , vars hand ni höll, som ni vaknade upp bredvid varje morgon. Personen som du kanske lovade evig trohet vid altaret eller sambon som du älskade mer än livet självt .. lämnade dig. Trasig.

Barn vars små öron får höra allt förutom hur fantastisk deras andra förälder är .

Till vilken nytta? Vilket resultat vill man uppnå genom att smutskasta ? Mår man bättre av det? Vilken situation sätts barnen i och hur mår dom ?

Som vuxen har man rätt att tycka vad man vill och även vett nog att hålla det för sig själv.

Tyck precis vad du vill om dina barns far eller mor, det är okej .

Men att öppet prata om det till barn , om någon de älskar ,är rädda att förlora,som funnits där sen deras första andetag ,som tröstat efter mardrömmar och hållit dom i sin famn , som jag hoppas att i varje aktivt val tänker på barnens bästa.. att prata illa om den andra .. sänker bara sig själv i ett barns ögon .

Tänk OM!
Vi skyddade varandra,peppade och visade tacksamhet .
Tänk OM! Vi fanns där för varandra,för barnens skull .. Tänk OM vi tänkte på barnens bästa, inte på våra sårade egon eller hur vi skulle ha räddat förhållandet vi förlorade .

Tänk OM barnen bara fick höra gott om sina föräldrar,se dom "jobba" tillsammans.

En mamma och pappa är ALLTID mamma och pappa,en titel som inte går att sudda ut.

Ni är förebilder ,ni lär era barn vad som är rätt och fel . Att man sträcker en hand till den som fallit,inte sparkar på den som ligger osv.

Till er som pratar illa om den ni en gång älskade, om den ni såg er själva åldras med, om den ni valde att skaffa barn med.. oavsett om ni är farmor ,farfar,mormor eller morfar, man vinner INTE ett barns kärlek eller respekt på så vis,det är något man förtjänar.

Ett barn är alltid barn i en förälders ögon,men hör och häpna .. även de blir vuxna.

Låt barnen vara egna individer ,bilda sig en egen uppfattning om de vuxna i deras närhet . I slutändan .. hur skönt känns det inte för en förälder att barnen har flera de känner sig trygga ihop med.

Att prata illa om den andra föräldern är som att gräva sin egna grav .

Jag är inte felfri,jag är dock bara en människa,jag är en förebild ,jag är en förälder.

Tillsammans kan vi jobba för hela barn så slipper vi laga trasiga vuxna.
Kärlek och respekt ❤️

Mitt i ordkriget står barnen

Allmänt Kommentera
 
Man går skilda vägar, gemensamma drömmar om framtiden ,h*n du trodde att du skulle dela resten av ditt liv med, borta.

Sorgen,förtvivlan,saknaden.
Gråten,paniken.
Hatet,ordkriget.

Mitt i allt krigande, mellan bomber som släpps till vänner och familj.. där står eventuellt barn, mitt i , just precis där ni krigar som mest .

Där ni sträcker på er och spänner upp erat bröst likt herren på täppan .. där står barnen.

Barn som ni gemensamt skaffade , ett åtagande att skydda och älska för resten av era liv.

Jag förstår om ni är bittra , jag kan förstå hatet, hur det äter upp er inombords .

Människan ni älskade , vars hand ni höll, som ni vaknade upp bredvid varje morgon. Personen som du kanske lovade evig trohet vid altaret eller sambon som du älskade mer än livet självt .. lämnade dig. Trasig.

Barn vars små öron får höra allt förutom hur fantastisk deras andra förälder är .

Till vilken nytta? Vilket resultat vill man uppnå genom att smutskasta ? Mår man bättre av det? Vilken situation sätts barnen i och hur mår dom ?

Som vuxen har man rätt att tycka vad man vill och även vett nog att hålla det för sig själv.

Tyck precis vad du vill om dina barns far eller mor, det är okej .

Men att öppet prata om det till barn , om någon de älskar ,är rädda att förlora,som funnits där sen deras första andetag ,som tröstat efter mardrömmar och hållit dom i sin famn , som jag hoppas att i varje aktivt val tänker på barnens bästa.. att prata illa om den andra .. sänker bara sig själv i ett barns ögon .

Tänk OM!
Vi skyddade varandra,peppade och visade tacksamhet .
Tänk OM! Vi fanns där för varandra,för barnens skull .. Tänk OM vi tänkte på barnens bästa, inte på våra sårade egon eller hur vi skulle ha räddat förhållandet vi förlorade .

Tänk OM barnen bara fick höra gott om sina föräldrar,se dom "jobba" tillsammans.

En mamma och pappa är ALLTID mamma och pappa,en titel som inte går att sudda ut.

Ni är förebilder ,ni lär era barn vad som är rätt och fel . Att man sträcker en hand till den som fallit,inte sparkar på den som ligger osv.

Till er som pratar illa om den ni en gång älskade, om den ni såg er själva åldras med, om den ni valde att skaffa barn med.. oavsett om ni är farmor ,farfar,mormor eller morfar, man vinner INTE ett barns kärlek eller respekt på så vis,det är något man förtjänar.

Ett barn är alltid barn i en förälders ögon,men hör och häpna .. även de blir vuxna.

Låt barnen vara egna individer ,bilda sig en egen uppfattning om de vuxna i deras närhet . I slutändan .. hur skönt känns det inte för en förälder att barnen har flera de känner sig trygga ihop med.

Att prata illa om den andra föräldern är som att gräva sin egna grav .

Jag är inte felfri,jag är dock bara en människa,jag är en förebild ,jag är en förälder.

Tillsammans kan vi jobba för hela barn så slipper vi laga trasiga vuxna.
Kärlek och respekt ❤️