Kärleken som vissa gånger har skrämt , smärtat och blivit till rädsla.
När största längtan är att få älska igen , att finna en trygg famn att luta sig in i .
En hand att hålla i och en blick av beundran .
En längtan efter att vara någons prioritering ..
Efter familj,barn,så fort en ledig stund finns så ska man automatiskt vara den som h*n vill umgås med.
Någon att skratta med.
Någon som inte tar en förgivet.
Någon som vill veta hur din dag har varit.
Någon som ber dig att köra försiktigt.
Någon som visar att dig är det sista h*n tänker på när h*n lägger sig för kvällen .
Någon som köpt hem ditt favorit godis när du kommer eller tänt ljus bara för att du gillar det.
Någon som kramar om dig när du behöver, utan att be om det .
Någon som lägger en filt över dig när du är frusen .
Någon som vill ha din närhet.
Någon som är rädd att förlora just DIG.
Någon som inte kan tänka sig en dag utan dig i sitt liv.
Någon som på riktigt berör vid beröring.
Vars hand mot din hud känns på riktigt.
Någon som inte står ut med att vara ifrån dig.
Någon vars närhet bara ger känslan av att ha hittat hem .
Någon som ger känslan av att vara komplett .
Att längta efter något som ska vara så självklart , som att älska och bli älskad.
Jag ångrar efter alla år av ljus på tårtan som man blåst ut och önskningar man önskat, att ingen handlade om att få hitta "hem".
Man kan inte alltid vara vilsen.
Kärlek / Caroline